Sammanfattning av 2010

Dagens maträtt:	Baguetter
Dagens höjdpunkt:	Resa till London

Magnus skrev en lista, då ska jag fan inte vara sämre. Jag uppdaterar ju inte ens bloggen längre, så tråkig är jag

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag hoppade bungee jump, som det heter här. Fick mitt första ordentliga jobb och trivs jättebra.

2. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ingen nämnvärd, men halva Facebook verkar ha blivit det.

3. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Ja det ska väl vara Oboy då.

4. Vad var din största framgång 2010?
Fick jobb, sa upp mig, fick ett bättre (bäst) jobb. Samt att jag tog tummen ur röven och spenderade massor av timmar på ett high-range iq-test. Kostade en hunka att få det rättat. Poäng 31/50 vilket motsvarar ungefär 157 IQ! Tjena..

5. Största misstaget?
Att vara så jävla slapp.

6. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, inte alls.

7. Bästa köpet?
Datorn eller sängen. Hmm.

8. Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra hyra hyra.. I övrigt är jag väldigt snål.

9. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Det ska väl vara Christina då!

10. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Njaa, kanske What it is med Mark Knopfler eftersom det var i slutet av året. Så det minns jag en stund till. Annars får jag trycka på last 12 months på http://www.last.fm/user/uberbacon

11. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag är alltid glad.

12. Vad önskar du att du gjort mer?
Röra på mig kanske, fast det är ju härligt att slappa också.

13. Vad önskar du att du gjort mindre?
Se ovan.

14. Hur tillbringade du julen?
I Bath, sen i Tand. Inga överraskningar.

15. Blev du kär i år?
Nej.

16. Favoritprogram på TV?
Peep show.

17. Bästa boken du läste i år?
Call centres for dummies.

18. Största musikaliska upptäckten?
Jag själv!

19. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?
Jag vill inte ha saker!

20. Något du önskade dig men inte fick?
Jag vill inte ha saker!

21. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Så lite som möjligt :)

22. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja, om jag hade bott närmre jobbet.

23. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Asfet! Strukna skjortor och kostym varje dag. På riktigt.

24. Vad fick dig att må bra?
Jag mår alltid bra. Mitt tips till andra är att slopa tidningar och nyheter och att sluta vara så egoistiska. Ilska, till exempel, är en produkt av egoism.

25. Vad vill du ska hända 2011?
Ny lägenhet i juni. Att Bright växer ännu mer. Att varje dygn utökas till 48 timmar istället för 24.

Min workshop

Dagens maträtt:	Paninis
Dagens höjdpunkt:	Ta bilder

Förra veckan fick jag ett e-brev av en sympatisk kvinna som hade det glädjande beskedet att jag gick vidare i CV-gallringen och skulle få komma på workshop redan följande dag. Bland annat skulle det fyllas i nåt formulär på plats. Formuläret var bifogat i mailet för att jag skulle veta vilken information som behövdes, märkligt. Men hurra, så spännande.

Tisdag morgon anföll mig likt en påk mot tinningpartiet. Klockan var nästan halv tolv och jag var hungrig, men framförallt var jag osäker på hur pass sen jag var. En lätt amnesi fick mig att navigera till det tidigarenämnda e-brevet och läsa det lättande budskapet att jag skulle vara på plats kl 13.45.

Ingen fara på taket alltså. Jag åt lite frukost och kollade på google maps. Till min förskräckelse inser jag att min resväg antagligen kommer att ta ett tag med tanke på att målet var i norra Londons zon 4. Jag bor i sydöstra Londons zon 2. Rent tekniskt borde det ta sisådär 1½ timme att färdas, och jag hade ju fortfarande 2 timmar på mig.

Jag skrev ned adressen, tog med mig en enkel kartbok och lite CV-prylar. Skjortan hängde redo på galgen och slipsen var ordnad sen dagen innan (det där med slipsknut, ja det är och förblir en gåta). Tåget stod redan på stationen, jag hann precis med. Dörren stängdes bakom mig just då jag hoppade in och insåg att det var ju inte alls rätt tåg.

Tydligen hade de börjat premiärköra overground dagen innan, som inte alls skulle åt samma håll som mig. Nåja, ingen fara på taket då jag i slutändan bara förlorade ett par minuter på själva resan. Ändhållplatsen tog emot mig klockan 13.52 och det var en bit att traska. Försenad till workshopen! Nääää, jäklarns. Ringde min kontakt men han var inte vid sitt kontor. Inte så konstigt när han står och tittar efter mig på balkongen!

Med raska steg tog jag mig till den förmodade gatan. Enligt anvisningarna skulle jag till The chocolate Factory; Unit A012. Det hela lät ju som ett skämt, speciellt eftersom gatan helt saknade chokladfabrik. Den fanns inte där! Jag sökte ett tag utan framgång och fick till sist ringa det förbaskade företaget, som åter igen bad mig titta efter en gigantisk chokladfabrik.

Det löste sig till sist med lite viljestyrka och insikten om att det fanns två gator med identiska namn, knappa 500 meter ifrån varandra. Min grova försening på en dryg timme var ingen fara, för de var bara en mellanhand/rekryteringsfirma och det enda jag skulle göra var att fylla i formuläret jag redan hade och emaila det till kvinnan från första stycket. Japp, det var allt.

Sen gå hem med ett stort fett "what the fuck happened?" i hjärnan. Vad gjorde jag där egentligen? Ja, mysteriet är fortfarande olöst, och jag har inte hört från företagen än. Ej heller har jag vågat slå upp ordet workshop i en ordlista.

Gökboet

Dagens maträtt:	Käk
Dagens höjdpunkt:	Äventyr

Det psykiska välmåendet haltar på Twins tredje våning. Kursen Gateway to Work pågår just nu, den är till för de som varit arbetslösa i 6+ månader. En av deras deltagare sitter hemma. Ledig pga intervju. Hans namn är Niklas Estensson.

Jag tänkte presentera några gestalter i gruppen:

Sean är the trainer, läraren i klassrummet. Han är ganska multikulturell med amerikansk ölmage, buddhistisk flintskallighet, örebroisk sävlighet och västindiskt påbrå. Han vet hur man vinner arbetslösa mäns hjärtan; genom att skämta om fotboll och öl.

James är kufen. Han har vitt/grått krulligt hår och lite skägg, en gapande mun och förvirrade ögon. Borde vara runt 60 år. Jag vet inte om det är jobbigt eller otroligt underhållande att han ständigt har svar på tal. Alltid något att säga, synd bara att han alltid är ute och cyklar. Hur kan en människa diskutera resekostnader så många gånger under samma dag? Han fick tom ett jobberbjudande när jag var närvarande men kom ingen vart, det såg ut såhär (översatt):

Det var rast. Kaffemaskinen var trasig så vi var ett gäng som satt kvar i salen. Katie tittade in genom dörren. Hon slängde ut frågan:
"James, är du här inne?"
"Jag är här", svarade han.
Hon gick fram till honom. Bestämda steg som vanligt.
"Jag har ett jobb för dig, som städare. Du får torka golv, dammsuga och allmänna städuppgifter. Är det något du kan tänka dig?"
"Ja, absolut", svarade han. James behöver pengarna.
"Okej, de vill att du börjar imorgon. Jobbet är på Liverpool Street och..."
"Vadå. Hur långt är det? Ska jag behöva resa så långt? Är det värt att jobba om busspriser och tågpriser är så dyra. All lön går ju åt att resa, plus hyra och el."
Katie suckade.
"Det är 40 minuters restid. Hos arbetsförmedlingen har du skrivit på att du kan tänka dig att resa max 90 minuter."

Deras samtal slutade med att han fortsätter på kursen och fortsätter vara arbetslös. Det var varken första eller sista gången som kollektivtrafiken skulle diskuteras. Inte så länge James får bestämma samtalsämne.

Phillippe är, om möjligt, ännu märkligare. Han är jättelång, kommer från Portugal och frågar alla var de kommer från. När jag svarade Sverige så ville han veta vad brain heter på svenska. Hjärna. Han fick det där jobbet som städare, men fattade inte att han fick gå hem förrän Sean förklarade det för tredje gången. Synd, han var en kul typ.

Det finns en hel del märkliga människor som sitter där nu. Undrar hur det ska gå för dem. Hon tjejen som ständigt tuggar tuggummi och går in, ut, in, ut, in, ut - utan att stänga dörren. Eller målaren, Richard, som bara skrattar om han blir tilltalad. Eller den coola killen med solglasögon som har spenderat tre hela dagar på att bygga ett CV, men inte kommer någon vart.

Nu är klockan 10, så jag gissar att alla bara sitter och väntar på rast. Kanske pågår en workshop, alla sitter med papper och penna. Utom James såklart, för han kan varken läsa eller skriva.

Givande

Dagens maträtt:	Lunchen
Dagens höjdpunkt:	Fick samtal om arbetsintervju!

Tja, först och främst så får jag väl medge att jag lever.

Första dagen på denna jobbsökarträningsmodul var något av en upplevelse. Tydligen ska jag spendera 8 timmar om dan i 2 veckor där, hurra. Hipp hipp, hurra! Hurra! Hurra! Parapampampam paaaaaaaaaaaa


Jag lämnade huset kl 8:00 för en promenad mot Lewisham High Street. När jag kom dit fick jag fylla i några formulär. Sex för att vara exakt. Två korta vid ankomsten, ett med mina detaljer, ett om vad jag vill ha för jobb, ett om jag har några besvär, ett angående lunchen.



Med tanke på att vi är runt 30 personer i gruppen så tog det ett tag för alla att fylla i papper. Ungefär kl 10:30 började själva sessionen, som kändes lite taget ur ett fångläger. Blablablabla beskriver dagen ganska väl.

Lunchen var ett kapitel för sig. Innan jag anlände kände jag inte till denna fördel med kursen, men i och med att jag mottog papperspåsen med min "lunch" så hade jag ingen aning om min åsikt längre. Lite ost och skinka trängdes mellan två formfranskor, som tillbehör följde en liten chipspåse med. Lättsaltade potatischips. Dricka ingick minsann - liknande en såndär papp-festis med tillhörande sugrör, fast storlek XS och prislappen 25p (3 kr). Slå på stort, jajamän!

Dagen avrundades med en film. Jobbsökandet steg för steg. Klassisk instruktionsvideomusik ackompenjerade två standardröster som läste upp texten i filmen. Allt från att motivera sig själv till vett och etikett under intervju. Att påstå att min syn på livet förändrades i och med den filmen vore en överdrift. Något närmre sanningen vore det att erkänna mitt illamående och min brutala lust att självtändas.

Koncentrationsläger

Dagens maträtt:	Köttbullar
Dagens höjdpunkt:	Badminton

Imorgon gäller det. Klockan 9 ska jag vara på plats i Lewisham för operation hjärntvättning. Efter 6 månaders arbetssökande har arbetslöshetsförmedlingen här konstaterat att jag är fanimej sämst, så nu blir det tvångströja.

Osäkert vad som kommer att ske. Jag ska ta med CV, min loggbok samt en "action plan". Den senaste har jag ingen aning vad det kan vara, men om jag skiter i det så blir det kanske lite action :D

Om jag aldrig mer skriver här så har jag dött. Om någon kan stämma Twin Training i Lewisham vore jag tacksam.

Ref DU(E)M

Dagens maträtt:	Bacon
Dagens höjdpunkt:	Poker

dInosauRie lerduva paraply mäSk pirAtkostym bläddra svaj korståg undeRlag inUti basunera mIkroskop prickskytte kravmäRkt persIsk dendrofil alkov ditT laBil munterGök miniatyr intreSsant stolpskott

Kapten på schweppek

Dagens maträtt:	Tikka masala
Dagens höjdpunkt:	Heteronymitet

Inget att rapportera från toppen på masten.

Uppöver det så är min uppfinnarkarriär på uppgång igen. Har några nya finnar att bjuda på:

Pen-isen är isglassen som halva jordens befolkning skulle tacka ja till. Citron/lime som stomme och ett tydligt rosa smultronollon. Glassen finns i olika storlekar. Size matters i frysboxen ;)

Parfymtrosan är ett oumbärlig klädesplagg för den gasmagade. Ett stycke modern elektronik med kretsar i polyester, inbäddat i skön komfort-ull. Trosan har en inbyggd sensor som känner av dina avgaser och utsöndrar en skön rosendoft. Drivs med 2 AA-batterier (ingår ej)

Real Virtuality vore nåt för gårdsägaren. RV är en teknik som innebär att allt känns som man är inne i ett spel, fast det är verkligheten. En speciell RV-hjälm (i praktiken en hockeyhjälm med stickers i neon) behövs för att komma igång och spela. Favoritspel såsom hugga ved och klippa gräsmattan ingår.